torsdag 3 maj 2007

Vem vill bo på flygfält?

Häromdan träffade jag min gamle vän Per Unckel, numera landshövding i Stockholms län. Vi pratade naturligtvis om Barkarbyfältet, Järfällas byggplaner, gamla utredningar om allmänflyget mm mm. Per lyssnade vänligt på mina argument för att behålla flygverksamheten på Barkarby, men kunde självklart inte göra några utfästelser.

Under hela samtalet kändes det som om något var fel. Nu efteråt har jag kommit på vad det var.

Vi talade bara om vad som skulle hända med flyget, vart det skulle ta vägen osv. Men vad är det för naturlag som säger att det alltid är flyget som skall flytta på sig? Ta Tullinge t ex. Varför inte vända på steken och fråga sig var man ska bygga i stället?

Är verkligen flygfält ett drömområde för nya bostäder? Vilka naturupplevelser bjuder de på? Kan det vara en Järfällabos dröm att få flytta in på ett område som är förorenat av flygbränsle och stenkolstjära? Just det – stenkolstjära som användes som bindemedel i asfalten.

Då man avlägsnar stenkolstjära frigörs organiska och oorganiska föreningar i luften. De mest problematiska av dessa är polycykliska aromatiska kolväteföreningar (PAH), som föranleder risk för cancersjukdom. Stenkolstjära avlägsnas i enlighet med de krav som ställs på asbestarbete. Material och rivningsavfall som innehåller skadliga ämnen måste samlas upp på byggplatsen. De ska märkas och förvaras skilt från övrigt avfall och transporteras till fortsatt behandling enligt halterna av skadliga ämnen.

Enligt uppgift är det bl a förekomst av stenkolstjära som stoppat bostadsbyggandet på Tullinge. Saneringen bedöms som alltför kostsam – det talas om hundratals miljoner - för att det ska löna sig att bygga.

Man bör alltså vända på frågan och utreda om det inte finns andra områden att bygga på i Järfälla. Områden som skänker naturupplevelse och rekreation. Områden som ligger i nära anslutning till centralorten, utan barriärer i form av motorvägar och med goda kommunikationer. Helt klart finns sådana områden.

Man kan inte värja sig från intrycket att det gått prestige i ärendet. Och där prestigen sticker upp sitt fula tryne fattas inga bra beslut.

Inga kommentarer: