Vad vet kommunalpolitiker om flyg?

Häromdan fick ett flygtokigt barnbarn en provlektion i flygning hos Barkarby flygklubb. Medan telningen fick sitt luftdop av Hans Jörnén, bjöd flygklubbens ordförande, Bosse Danielsson på kaffe i klubbens enkla med trevliga flygcafé. Vårt samtal rörde sig naturligtvis om flygklubbens och Barkarbyfältets framtid. Uppsägningen per den 31 december 2008 tornar upp sig som ett svårt och svart hot.

Uppsägningen berör inte bara flygklubben utan också de företag som finns på klubbens område. Ett säljer flygplan, ett annat flygplansdelar av alla de slag med en marknad i hela Europa. Inte mindre än tre flygskolor bedriver sin verksamhet där. Där finns också en klenod i EAA, den världsomspännande organisationen för hembyggda flygplan, som bara i Sverige har 1800 medlemmar. Och Kalle, som ägnats en artikel i en lokaltidning, driver sitt trivsamma café där vi sitter och pratar.

Jag frågar om någon politiker varit på besök för att se och lära. Bosse svarar lite kryptiskt och jag får intrycket att besöken skett frivilligt under pistolhot – som det skämtsamt brukar heta.

Det får mig att minnas den allra första början på min egen ”karriär” som fritidspolitiker. Jag hade fått förtroendet att vara suppleant i tekniska nämnden. Vid det första sammanträdet för mandatperioden skulle man bl a behandla klagomål på tiden för ”grön gubbe” vid ett övergångsställe på E18. Man ansåg tiden vara för kort för att pensionärer och mammor med små barn säkert skulle hinna ta sig över vägen, som var starkt trafikerad.

Försedd med tidtagarur for jag upp till den aktuella platsen. Jag tog alla upptänkliga tider, promenerade över E18 med olika hastigheter och gjorde en tjusig sammanställning. Det stod fullt klart att de klagande hade rätt.

Vid sammanträdet yrkade ordf (s) på att klagomålen skulle lämnas utan avseende. Hon blev klart störd när den nye suppleanten begärde ordet och redogjorde för sina vetenskapliga rön. Men nämnden gick på min linje. Det som då och fortfarande förvånade mig mest, var att ingen, inte ens någon tjänsteman, hade varit ute och kollat vid den aktuella platsen. Det gick mig djupt till sinnes och under min fortsatta politiska ”karriär” var jag noga med att där det var möjligt försöka sätta mig in i minsta detalj rörande ärenden på ”mitt” bord. Ofta kan just detaljer vara avgörande. Men tyvärr har jag upplevt att nämndledamöter glatt deltar i beslut utan att ens en gång ha öppnat kuvertet med handlingarna…

Så är det naturligtvis inte beträffande Barkarbyfältet. Men skulle någon till äventyrs ha missat att besöka flygklubben, ges nu under våren två bra tillfällen.

Det första kommer 1-3 juni då EAA Sverige arrangerar ett s k FlyIn. Detta FlyIn är numera en institution dit hembyggarna, flygintresserade i allmänhet och piloter från hela landet och våra grannländer i Europa söker sig för att träffas, njuta av varandras skapelser och få inspiration till egna byggen och modifieringar.

Nästa tillfälle är 9-10 juni.då de s k Skaladagarna går av stapeln. Det är fråga om modellhobbydagar på Barkarby med olika former av modellflygtävlingar samt ett stort utbud av hobbyhandlare.